Danska Skolvalet

Återupprätta det politiska engagemanget bland nästa generations väljare.

Det Danska skolvalet "Skolevalg" sätter politiken i ögonhöjd med unga människor som ännu inte har lagt sin första röst i ett politiskt val. Lösningen blandar digital innovation med pedagogiska verktyg på en innovativ e-lärplattform för att främja demokratisk förståelse och deltagande för nästa generations väljare.

Inför det danska skolvalet 2024 har plattformen återlanserats av Kruso i samarbete med det Danska Parlamentet, Ministeriet för Barn och Utbildning, och Danska Ungdomsrådet, och fungerar som en central plattform i det nationella Skolevalg-programmet.

januari 2024

Visa webbplats

Pedagogiskt tillvägagångssätt för att stärka ungas demokratiska självförtroende

Valdeltagandet minskade för tredje gången i rad vid riksdagsvalet 2022 i Danmark – det lägsta valdeltagandet på mer än 30 år. En försämring som hotar en av de viktigaste byggstenarna i det danska samhället: demokratin.

Målet att kunna uppnå det höga valdeltagandet från 70-talet, eller det rekordhöga röstningsprocenten vid kommunalvalet 2001, har inte varit enkelt då andelen förstagångsväljare bland annat var 2 procentenheter lägre än det totala valdeltagandet vid riksdagsvalet 2015.

År 2015 hölls det första Skolvalet – ett 3 veckor långt valkampanjliknande undervisningsförlopp arrangerat som en autentisk valakt för ett riksdagsval. Syftet var att stärka ungdomars demokratiska bildning och deras politiska självförtroende, vilket anses vara avgörande för om man blir en engagerad eller passiv väljare i framtiden.

Värdeskapande användartester med resultat

Kruso har utvecklat omstarten av plattformen inför Skolvalg 2024, med målet att förbättra både spridnings- och lärandevärdet. Detta har uppnåtts genom förbättrad användarvänlighet och en högre nivå av engagemang.

En serie användartester visade en låg uppmärksamhetsspann bland eleverna, vilket resulterade i att kortare texter och mer direkta interaktioner säkerställdes. Vi möjliggjorde även att låta eleverna anpassa sina profiler mer, ge feedback och aktivt delta i och påverka det innehåll som delas.

För att säkerställa en trygg lärmiljö har funktioner implementerats som gör det möjligt för lärare att enkelt ta bort olämpliga kommentarer för att förebygga mobbning. Översikten för lärarna är utformad för att vara överskådlig, så att inget missas. Dessutom gör en färgkodad status det enkelt för lärarna att se hur långt varje elev har kommit i läroprocessen. Lärarna spelar också en central roll i kvalitetskontrollen av innehållet, eftersom de godkänner innehåll innan det publiceras.

Den slutgiltiga lösningen utvecklades genom en blandad designprocess i samarbete med ett externt UI-design team och presenterar en spelinspirerad design med mjuka kanter och pastellfärger. Designen bidrar till en inbjudande och användarvänlig upplevelse, där även spelifiering är integrerat i plattformen. Detta främjar även engagemang genom att använda belöningssystem, utmaningar och milstolpar, vilket gör användarupplevelsen både roligare och mer motiverande.

Lyssna på Joakim Hinrichsen - UX Designer från Kruso, berätta om hur vi har optimerat lösningen genom användartester och blandade designprocesser.

Från utkast till klassrum

Under tre veckor ska eleverna bekanta sig med 24 viktiga frågor, för att sedan välja ut tre viktiga frågor som de vill kämpa för inför valet. Därefter förbereds eleverna för att delta i den politiska debatten genom att stärka deras medvetenhet om argumentation och retoriska medel som används för att påverka den politiska dagordningen. Allt kulminerar i att eleverna undersöker och tar ställning till partiernas ståndpunkter.

Hela kursen förbereder eleverna för att rösta och lägga sin röst när de får rösträtt. Demokrati är något som måste läras ut och övas på. Därför är det viktigt att vi rustar ungdomar för att delta i den representativa demokratin – Ungdomar ska uppleva att det är meningsfullt och att det lönar sig att engagera sig.

Lyssna på Christian Juul Lentz - Projektledare från Skolvalet, förklara undervisningsförloppet.

Det är ingen hemlighet att tidsschemat var tight - och både Kruso och vi som kund har varit medvetna om detta från början. Trots detta känner jag att de hinder vi hade förutsett har hanterats flexibelt, och tillsammans har vi kommit fram till de bästa lösningarna.
- Christian Juul Lentz, Projektleder, Skolevalg

Teknisk grund

Plattformen är ihopsatt med en best-of-breed-ansats, där det bästa från alla världar möts. Lösningen är implementerad i Kubernetes docker containersystem, som samlar lösningen och ger tillgång till automatisk skalning upp och ner beroende på hur många som besöker webbplatsen samtidigt. Under utvecklingen stress-testades lösningen för att säkerställa stabiliteten.

Lösningens videofunktioner skapades i samarbete med Qbrick. En lösning där eleverna själva gjorde debatterande intervjuer och kritiskt granskade varandras inslag. Dessutom flyttades den nya plattformen till Umbraco – ett CMS som gjorde redaktionsarbetet enklare och mer överskådligt.

Vi har fått en lösning som är mycket mer användarvänlig och flexibel att arbeta med än den vi hade tidigare. Självklart är detta inte något som en skolelev eller användare av webbplatsen tänker på, men det har varit fantastiskt för oss som arbetar med det.
- Christian Juul Lentz, Projektleder, Skolevalg

71 000 elever - 1 Skolval

Den 15 januari kunde Skolevalg 2024 välkomna mer än 71 000 elever från 710 skolor fördelade över 96 kommuner. Plattformen utsattes för maximal belastning med över 2250 videouppladdningar och flera tusen besökare samtidigt utan att krascha. Dessutom skrevs 52 000 kommentarer och gavs över 20 000 reaktioner på videor. Skolevalg 2024 erbjöd även 425 valdebatter på grundskolor i hela landet, varav några livestreamades via plattformen.

Valet avslutades i en laddad atmosfär och högt humör när 200 ungdomspolitiker tog sig till Landstingssalen på Christiansborg för att följa offentliggörandet av resultaten för Skolevalg 2024.

Det nationella Skolvalg i skolornas 9:e och 10:e klasser från 2015 kan ha bidragit till att avmystifiera valprocessen för den något yngre Generation Z, de nu 18-27-åringarna, medan Generation Y, som inkluderar de nu 28-43-åringarna, inte har haft samma tidiga möte med valprocessen.
- Kasper Møller Hansen, Professor og Valgforsker ved Institut for Statskundskab, Københavns Universitet

Besök Nørrebro Park Skola när Skolevalg står på schemat.

Riktiga förändringar i det politiska landskapet

Vid kommun- och regionvalen 2017 var 75,1% av de röstberättigade 18-åriga danskarna la sin första röst. Detta var 4 procentenheter mer än vid kommun- och regionvalen 2013 och 17 procentenheter mer än 2009. De unga förstagångsväljarnas valdeltagande var på samma nivå som de mellan 50-59 år. Valdeltagandet bland unga väljare mellan 19-29 år ökade även från ett deltagande på under 50% 2009 till 60% 2017.

Som nämnt hade riksdagsvalet 2022 en sjunkande valdeltagande för tredje valet i rad, men det fanns dock en ljus punkt bland de 18-åriga väljarna, som för första gången röstade mer än genomsnittet. Till jämförelse låg de cirka 2 procentenheter under det totala valdeltagandet 2015, medan de nu är nästan 1 procentenhet över.